Älskling jag är hemma nu
Jo visst vettni, att jag kom hem och i säkert förvar osv, alla väskor kom som dem skulle.
Det var lite turbulens den sista dagen och mitt huvud har vart på högvarv de senaste men nu har de mesta landat. Sista dagen med familjen väckte jag kidsen och gjorde dem iordning för skolan. Sen var de packning, den lyxigaste fikan jag tat på Starbucks och sen säga hejdå.
Usch, de va de jobbigaste jag gjort och jag kände mig svimmfärdig där ett tag. Tårar sprutade hit och dit medans ångest attacker välde upp. Sen när planet tog av från Newark toklipa jag högt i planet också så folk stirrade och undra va mitt problem va. Fick en dålig utblickning av New York en sista gång och nu känns hela den sista dagen och flyg dagen som en ända overklig dimma. 12 timmar tror jag all flygning tog ah, men layovers inkluderat.
Och nu är jag hemma, då blev det lite mer tårar när jag möts upp på flygplatsen av bästa Höglind och Jessika, samt Alice, Jessikas tre månaders bebis. Sjukt e de.
Familjen var glada att se mig och vi har tagit igen många kramar de senaste.
Vart ute och festat och de är grymt att kunna vara med sina boddys and palls igen.
Det är lööööjligt kallt och mycket snö. Nått jag fick lära mig inatt och idag. Jag vägrar ta bilen ut igen nu på dessa jävla skit vägar. Så tänkte bädda ner mig i soffan och verkligen slappna av för första gången sen jag kommit hem och bara låta de sjunka in att jag är hemma. Och det första jag tänker göra i morgon är att söka jobb i Norge eller något. Hahah, nog gillar jag hemma men ahh, borta har sina fördelar. Känner mig inte mogen för högskola och känner att jag inte rest klart riktigt än . Får väl se typ hur de slutar upp. Time will tell typ.
Så ah, de blir inget blödigt slut. Om jag känner fört tar jag väl upp bloggningen igen. Inte så troligt. Men vem vet?
PUSS!!!!
Jag saknar mina gulle barn
Ohhh maan
Börjar känna lite smått nervositet. Jag åker i morgon och jag vet inte om all packning kommer sluta väl. Dock har jag ju 4a timmar i morgon också att deala med det.
Sen så trodde goaste Höglinden att det var i morgon hon skulle hämta mig. Men det var de inteeee. I morgon far jag så detta blir mitt sista inlägg från staterna.
Har fart lite hit och dit de senaste och donat med allt och inget. Känns som att jag går i en dvala och kan inte tänka mig själv hemma i Norra Björke igen.
Lite ångest lipning har vält upp då och då. Sista dagen i New York med Therese och Kristna var hel mys. Soho, shopping, god mat, time square och hel mysiga tjejer.
Har suttit och hetsat mig igenom ett eget litet projekt till familjen som hejdå present gjorde jag en scrapbook med bilder från året. Efter ca 6 timmar av att hetsa mig igenom blad och dålig fantasi fick jag ihop en liten bok och jag är nöjd och glad att den blev gjord i tid och hoppas familjen uppskattar mitt verk.
Nu är väskorna packade, i stort sett allt iallafall, kanske lite kvar. Båda väger ca 20 kg så de känns bra med 3 kilos marginaler på vardera!
Snälla goa Therese har hjälpt med lite allt möjligt och jag förstår inte riktigt hur jag hade fått ihop tiden med jobb och fixerier om inte hon hade varit här. Fick coola Beatles glas också som jag stått och kikat på från Target. Spelar ingen roll vad de är men dem som ger mig nått som har med Beatles att göra är en riktigt bra person. Tack Therese för tre härliga veckor!
Kommer sakna så mycket och så många. 
Jag och Tessan i Soho!
Jag och Kristina 
Jag och min goa värdmammut! <3
Jag, Matilda och Sanna!
Jag och mys ungen Alexis!
Blogg.se är sugigt och låter mig inte komentera som jag vill under bilderna. En bild är på mig och Riley x2 sen är det goa steff som gjorde sin egna choklad tårta till mig och hade strösslat mitt namn på den. Jag, Lisa och Kate, och en bild på alla tjejorna.
Nej, nu ska jag nog vanka runt här i rummet och fundera lite om de är nått mer jag behöver fundera på. Jo, ladda svenska mobilen. Shit pommes. Jag far nu. Skriver när jag är på andra sidan.
I catch you on the flipside
Nu blir det officielt
Denna bloggen kommer att gå i graven när jag väl kommit hem igen. Kanske kommer att skriva ett sista inlägg för att ni ska förstå att jag överlevt resan hem. Jag är så dålig på dett amed bloggeri och ah. Ah. Så ah.
3 dagar kvar. Idag har jag och Therese gått upp i anständig tid och ska ta oss in till NYC en sista gång, ah för mig då. Tänkte bara strosa runt och göra mig av med de sista pengarna jag har för de är ingen ide att ta hem skiten då de bara kommer bli värt hälften. En till resväska har jag fått köpt och den behövdes vill ja lova.
Så på min köpa lista står avskedspresent till värfamiljen och en julklapp till min bror. Then I'm all set!
I morgon kommer de komma över lite folk och vi ska ha hejdå middag för mig här på eftermiddagen.
Jag känner mig faktiskt lite mer redo nu.
Jag saknar min mamma och pappa och mina syskon nått så sjukt just nu! Underbart ska det bli att kunna fira denna julen ihop. Var heltskumt även om förra var trevlig men jul är till för att ha sin familj runt sig.
Först tyckte jag att han var värdelös men jag tror jag hittat charmen i denna dude.
Over n' out
tokigt värre
Glögg kan nog vara nått av de goaste jag vet. Okej, jag har väldigt mycket i matväg som jag diggar men glögg är gott asså. Jag, Therese och Mathilda hade en liten julfika, med svensk choklad, gifflar, lussebullar och glögg. Och lyssnade på julmusik.
Jag är så irriterad på mig själv, jag skulle ge mig ut igen och köpa julklappar. Två till saker till mig själv. Åhhh. Sluta va så egoist människa. Sen kommer jag och gnäller att jag inte har pengar kvar till julklappar. Dumjävel är ja.
Tänkte sno bilder från Therese men hon sussar nog så tar de en annan dag och lägger ut, de blir en jäffligt snygg bild på oss när vi laga mat istället. Titta och njuuuut.
Over n' out
6 dar
Torr i hela ansiktet är jag just nu. Svir gör de också. Jag har så inte förberett mig på vintern och nu börjar de kännas i händer och ansikte. Kan bara tänkta hur torr och läskigt jag kommer bli när ja kommer hem till Sverige igen. Mitt "rum" är en ända jävla röra och jag tror jag gått och blivigt förlamnings handikappad. Shit vilket skumt ord. Var tvungen att googla de. Såhär känns min hud förövrigt. Anteckna typ.Jag känner att tiden rinner ur mina händer och jag vet inte vart jag ska börja ta tag i saker, jag vet inte ens vad som behöver göras. Jag känner mig så handikappad bara. Är så lat, har jag gått in i någon slags koma ?
Fick en stöt i magen igår när jag kom på att Elin och Johanna satt på planet hem. Just då, satt dem högt upp åt helvete i luften. Snart jag.
Idag ska jag ge mig ut och köpa julklappar en stund på förmidagen. Sen ikväll blir det att fira Kristina som fyller år.
Oj, nu låg mitt inlägg på is i typ 6 timmar, ni ser ju.. Det händer inte mycket här inte. Jag fick köpt en ansiktskräm till mig själv och mys tofflor, och en present till broder Henrik. En till dig och två till mig. ;)
Puss
All I want
Söndags ångesten har tagit sig krypandes in. Elin Elin Elin. Bränt mina pengar. Åhh men jag har ju tyck så synd om mig själv som inte kunnat "unnat" mig saker på evigheter. Tycker fan jag inte gjort annat än att spara sparat sparat blöö. Ibland måste man. Men nu är de inte kul asså. Nästa lön kommer gå åt till att köpa en till reseväska antagligen, julklappar. Och det kommer vara de. Usch. Vad faaan hände med min amerikanare som skulle komma och fria till mig i mitten av året och ge mig ett greencard, ett strandhus i CA och en lägenhet på manhattan?
Jävla as dök aldrig upp.
Neeeej, nu ska jag sluta klaga. Nöja mig med soppa och vatten i veckan och kolla på alla fina saker jag köpt istället. Om jag ber mina syskon att ge fan i att köpa mig julklappar iår kanske jag kan komma undan....? Vem försöker jag lura, dem är för snälla och köpte mig saker förra året fast jag då med hade brist på pengar. Men om vi säger såhär, om ni nu måste ge mig nått, ge mig pengar. Om en vecka sitter jag här och kommer att ha väskorna nästan färdigpackade. Eller ah, de är ju två/en och en halv dag tills jag åker hem, men nästan. Och sen när jag väl är hemma ska jag ut och fira att jag är i ett land där man kan lagligt dricka och köpa alkohol utan att fuska med legg. Wihow!
En till grej också... Som jag är så trött på med mig själv. Det är att jag tänker hela tiden, jag ska gö de, jag ska gö de... Men det blir liksom aldrig av. Ingenting blir av. Tänkte sätta mig och göra upp en seriös plan för min ekonomi och kanske sitta och skicka mer cvn. Men jag har ingen ork för de är ändå ingen som anställer mig. Och hur kan jag göra en pengaplan när jag inte har nåra pengar att leka med? ÅhÅHÅHåÅHhååhåh.
Over n out typ.
Tillbaka till soffan
Jag förstår mig själv iallafall inte.
Igår var jag skum i hela kroppen och jag vet inte riktigt vad min kropp vill mig just nu, i morses vakna jag av huvudverk, täpta bihålor igen och kände mig febrig. Så jag har knarkat panodill och bihålsmedicin. Blir gött dåsig i huvudet dock, höll på att sömna till i bilen förut och på starbucks. Idag fick jag träffa Johanna igen och hennes trevliga kompisar! Igår så tog jag och Therese oss till summit trots att jag mådde bajspåse för att sitta och halvfrysa, glo på en stackars tjej med drickproblem som raggla runt på starbucks och övermycket folk i 1 timma och 20 minuter för ingenting. Johanna kom aldrig. Alla tåg vart inställda från city. Så fick dra hem igen med en feting väska och känna mig allmänt depp att jag inte fått träffa henne. Men idag gjorde jag ett andra försök och mötte även upp Matilda. Jätte trevlig kväll, och ohh så dott att få kramas igen!
Vi firar hanukkah här borta och herre va lycklig jag blev när jag öppnar mitt paket och får av min värdssötaste värdmammut en ipod touch med inristat i bak en söt liten text till mig.
We love you and will miss you.
Synd att jag var sjuk oh kände mig unken för kunde inte riktigt få fram kände jag, hur lycklig hon gjorde mig.
Jag var i förra veckan och köpte mitt kära halsband också från Tiffany's, tror jag sa de, de anlände som tur var idag! Så snabbt gick de och i rätt händer hamna de och allt blablabla. Livet leker.
Jag är så glad att Tessan är här, de är så skönt på många sätt att ha nån att umgås och jobba ihop med, även om de kan kännas intensivt att bo, umgås och jobba ihop i nästan 4a veckor. Det hade ju kunnat gå så himmla fel menar jag med två tjejer som aldrig tidigare träffats men det känns faktiskt så himmla bra.
Sen att Therese inte känner att hon behöver lära mig att äta flingor är bara ett plus! Hööö höö ;)
Puss på de!
