-

Idag har varit en sån där dag. Inte rolig, men antagligen behövlig. Och jag visste att den skulle komma. Då jag såg upp från min egen egoism, och kommit till det stadiet då man tvingas välja.
Kärleken, eller äventyret.
Och jag hatar mig själv för att jag har satt dig i denna sitsen för att jag ska nå mina planer och drömmar.
Men jag ska gottgöra dig för det här.
Jag är trött på alla som frågar om hur det kommer bli mellan oss. Det enda jag vet är att jag älskar dig.
Vi håller.



Får väl se om jag ens kommer iväg. På ons är det upp till sthlm för visum. Det känns som att det kommer bli sjukt stressigt nu det sista. Usch. Ont i magen. Stress är inte min grej. Jag gillar att göra saker i min egna takt.

Jag förstår inte riiiiktigt hur jag tänkte i morses när jag gick upp och bestämde mig gör att lägga en avokado på mackan. Jo, jag fick syn på en avokado jag proppsade på att köpa för ca två veckor sen, och kom på att jag måste äta den nu snart. Så tror jag att jag tänkte det kunde vara gott eftersom det någonstanns låg en bild av Vasa knäckemacka, med en avokado prydligt på, i mitt bakhuvud . Så jag tänkte väl att om det finns på reklamen måste det smaka hyfsat i verkligheten. Men någonstanns kom jag på att lite majonäs skulle göra susen på också. Asså.... Det blev väl inte så himmla gott, men det var väl inte helt åt helvete heller. Kanske någonstanns där emellan. Som livet på jorden skulle man väl kunna säga. Trist och opersonligt, men med en gnutta hopp om att det blir vad man gör det till. Kanske va det ett tecken från Gud själv i morses, han ville kanske illustrera för mig hur det ligger till i livet. Gör jag det bästa av min smörgåsmacka kanske jag kommer till något bättre än detta...
Eller så fungerar min hjärna segt pga kaffe brist denna morgon och då sitter jag och hittar på små teorier i brist på bättre saker att göra. Mycket möjligt.
Fast idag har jag saker att göra, har till och med skrivigt en: Att göra lista. Bra gjort.
Måste lämna tillbaka bibblan böcker, ut med tax som vanligt, skriva ut en "bocka av lista", kolla upp bild på mig. Mjaaa. Det var nog det, kolla igenom lite papper igen. Blöblöblöbö. Inte konstigt att man behöver en upplysning sådär på morgonkvisten när man har så "roliga" saker att uträtta. Fick även te från Veckorevyn. De ville att jag skulle börja prenumerera på dem så de skickade med en Lady grey tea. Snällt. Jag tänker inte prenumerera på dem, men teet var gott!

Over n' out.

What would you think if I sang out of tune 
Would you stand up and walk out on me 
Lend me your ears and I'll sing you a song 
And I'll try not to sing out of key 

Oh, I get by with a little help from my friends 
Mm, I get high with a little help from my friends 
Mm, gonna try with a little help from my friends 

What do I do when my love is away 
Does it worry you to be alone? 
How do I feel by the end of the day 
Are you sad because you're on your own 

No, I get by with a little help from my friends 
Mm, I get high with a little help from my friends 
Mm, gonna try with a little help from my friends 

Do you need anybody 
I need somebody to love 
Could it be anybody 
I want somebody to love 

Would you believe in a love at first sight 
Yes, I'm certain that it happens all the time 
What do you see when you turn out the light 
I can't tell you but I know it's mine 

Oh, I get by with a little help from my friends 
Mm, I get high with a little help from my friends 
Mm, gonna try with a little help from my friends 

Do you need anybody 
I just need someone to love 
Could it be anybody 
I want somebody to love 

Oh, I get by with a little help from my friends 
Mm, gonna try with a little help from my friends 
Mm, I get high with a little help from my friends 
Yes I get by with a little help from my friends 
With a little help from my friends 

Haft en hel trevlig helg. Det skulle blivigt idolmys med Sofia D, det blev inte så mycket med det. Vi drog ut istället till Boddys och bowlade, jag var fruktansvärt dåligt och har fortfarande jätte ont av träningsverk i höger underarm. Efter det drog vi till backstage.
Igår va jag med Heidi och Emma och vi drog och köpte folköl, cider och chips och satt och chillade och hade lite nostalgi kväll hemma hos Heidi.
Nu ligger jag i Heidis säng och vaknade nyss, måste träna att gå upp tidigare på dagarna.
Men, men det får bli ett senare problem.

Puss!

Efter att ha gått ganska länge med ont i hals och öron så trodde jag att eländet Äntligen skulle vara över. Så var man ute en liten sväng igår och vad händer? Det kommer tillbaka med en gång och halsen svullnar upp på höger sida. Vaknar på natten och får upp Viktor så han får göra te till mig den stackaren för jag inte kan svälja.
Jaja, det är bättre nu iallafall men hade önskat att det kunde gå över någon gång.
I går träffade jag Heidi en sväng, vi satt lite på bishops arms. Sen skulle vi in till Backstage, men det är fan inte värt att ge de stället 90 kr inträde för dålig uteklubb och veder musik.
Jag och Heidi gjorde ett tappert försök att komma in till Olearys också. Det gick inget vidare. Det sluta med film, American History X med killarna.
Idag har det varit såsning på hög nivå. tänkte fortsätta i den stilen hela kvällen.
Ska snart kolla på Heartbreak hotell, och läsa lite bok. Dricka lite te.

Puss

Varför kan jag inte bli av med mitt öron och halsont? Jag tänkte trotsa min hals och de igår och gå ut ändå, det gick inte så bra. Vaknade klockan 5 i morses av att det kändes som att någon stog och stack knivar i mina öron, varje gång jag svalde kändes det som taggtråd rispa upp hals och öron. Utekväll när man är sjuk=inte lyckat. How could figrued? :I
Idag har annars varit en ganska chokande dag förövrigt. Lite ledsamt som vanligt. Jag kanske inte hade behövt känna mig så ensam. Eller så blev det bara fel med mig. Antar att vi aldrig kommer få veta.




And it's hard to hold a candle
In the cold November rain

Vet inte varför, eller jo, jag vet visst varför. Jag satt i vilket fall och tänkte massa på mig, människor i allmänhet, och nutidens utseendes fixering. Vad är det som håller på att hända egentligen?
Varför är det så röv viktigt (ursäkta oproffist uttryck) att alltid se så jävla bra ut? När du träffar en kille, faller du då för hans raka käk linje, perfekta hårfäste, brunbrända bräda? Jag gör det i vilket fall inte. För mig gör personligheten det yttre. Så varför ska alla tjejer ständigt sträva efter perfektion? Kan inte ett ärr vara en fin sak? En historia ligger bakom varje ärr, varför kan det inte vara fint med ärr, stora leverfläckar osv?
Jag växte upp till Britney Spears idialet, kolla på henne - inte ens hon klarade av att leva upp till sig själv. Hur fan ska alla andra kunna göra det? Dagens samhälle har skapat ett ideal som inte går att tillfredsställa. Så varför kan vi inte bara skita i all ytlighet och vara nöjda för hur vi blev skapade? Tänka på viktigare saker som händer i världen? Välj bort "Topp Model" på TVn, och välj något program som lämnar lite längre avtryck. För själva grejen att kändisarna sjävla förstör sina kroppar är inte längre problemet, utan att de lämnar avtryck för alla andra unga tjejer att göra detsamma. Det är inte "långt bort i en annan värld" heller. Det är numera som att dra på ett mer eller mindre tandläkarbesök. Jag vet en tjej, som har gjort en operation, jag vet en annan också. Visst, det kan göra det bättre, men det kan även göra det så sjukt mycket värre. Jag känner att det inte är en risk att ta för att nå upp till kändis status, som du blir uppskattad med i kanske två månader, sen återgår du till ditt gammla stadie av att känna dig otillräcklig. Jag har kämpat med både det ena ch det andra i mitt liv som rör min kropp. Vissa dagar är ett helvete, andra dagar går det. Men det går att göra sig fin utan att sticka in en nål i ansiktet eller skära bort hud, eller pumpa in onaturliga ämnen i kroppen. Jag kan tycka det är irriterande att jag fått en kula bakom örat som komplikation efter ett vanligt hål i örat. Men jag kan alltid ha nersläppt hår, eller hårband. Värre än så att man kan dölja det om man inte gillar de är det inte. Sen får dem nära och kära aceptera hur man ser ut bakom masken. Allt går att fixa, med lite egna små knep. Tycker du att du har stor näsa så går det att sminka sig så att den ser mindre ut. Du behöver inte boka tid och göra onödiga, riskabla ingrepp.
Jag menar kändisarna själva har inte brist på pengar, och inte ens deras multibetalda plastik kirurger får det att funka ibland. Kolla bara Brittany Murfhys läppar!? Dem går numera neråt. Eller Tori Spellings bröst. Och demma bilderna är ändå snälla mot hur andra plastikingrepp sett ut. Bara att Googla. Jag vet inte hur jag blev en sån moralkaka just idag, men mycket går runt i huvudet ibland. Och jag tycker det är synd när söta tjejer gör dumma saker för andras skull. Naturligt ser bäst ut. Sen visst kan det vara bra för folk som varit med om olyckor eller som fötts med stora fel. Då kan plastigkirurgi göra under. Men du kan leva med att du har små läppar, eller "tjocka" kinder, stor näsa. Och de är dem sakerna som får dig att stå ut från alla andra. Ta inte bort det. Använd det. 
Tyckte denna artikeln med Linda Rosing var lite lustig, hennes sista kommentar om att hon inte vill bli sedd som sex objekt utan för den hon är. Mja, vad vet jag, men de kanske hon borde tänkt på INNAN hon ställde upp och göka i svensk TV på "BigBrother", eller pumpa i silikon i brösten, ELLER gjorde en läpp förstoring med sitt egna fett i, taget från röven eller vart det nu var. Magen kanske.
Jaja, nog för mig, läs själva.

Puss & Kram
 

 

1234